Skrock

Jag vill skriva om nåt underbart.

Men jag kan inte. Jag är bitter. Väldigt bitter.

Ni vet, ibland har man en sån där känsla i magen. I hela kroppen.
Nåt är fel. Konstigt. Dåligt.
Och det försvinner inte.

Idag är en sån dag. Igår var definitivt en sådan dag.
Hiroe säger att jag enligt japansk sed ska tacka planeten (för vad vet jag inte) och le, då kommer glädjen tillbaka.
Så nu gör jag det.

Tack planeten.



....


Jag har inga särskilda rutiner när det kommer till match, har lagt av med allt som heter skrock.
Dock, igår när jag kom till omklädningsrummet innan match så låg det en adventsgåva från klubben på min plats. Choklad, frukt, dryck och lite söta saker.
Fick en sån där stor chokladtomte som är så gudomligt god. Med after eight smak...
Har komiskt nog gått och trånat efter just den där chokladtomten varje gång jag vart i mataffären. Och guuuuud så sugen jag var när jag satt där och stirrade på min grönklädda chokladdröm.
Nej, sa jag till mej själv. Vi har vägning på torsdag, jag vill åtminstone vara nyttig fram till dess.
Så jag gav min tomte till Adriana, vår sjukgymnasts dotter.
Gick tillbaka till omklädningsrummet och satte mej bredvid Hiroe. Vi började skoja om att chokladtomten var en Gud och att vi borde tillbe den inför varje match. Jag blev lite smått orolig över att jag precis gett bort min spelGud, men sa till mej själv att det bara är trams. Så klart.
....
Jag spelade inte så jättebra.
Hiroe var strålande. Superb. Helt fantastisk.
Vi vann, men laget på det stora hela spelade kasst.

Bitter, trött och besviken gick jag in till omklädningsrummet och det första jag såg var Hiroe's chokladtomte....
Hör och häpna, för ett kort svagt ögonblick funderade jag helt seriöst på att ta tillbaka min tomte från Adriana. Ängeln på min ena axel sa att jag var ett svin. Så jag övergav snabbt den idiotiska tanken.

Hiroe skrattade och sa att hon skulle spara sin till slutet av säsongen.



Jag ska gå till affären och köpa en ny chokladtomte.


Tack planeten.